Japp, idag, denna sorgens dag för så många anhöriga till 9/11-dåden, är en påminnelse om lycka i mitt hjärta! 
Det är nämligen ETT ÅR sedan jag, Malin och Linda stod i ett stall i Hällesåker och jag ÄNTLIGEN fick skriva på papper och lasta min fina Seiður, för resan HEM.
Lika lycklig som jag var då, är jag idag och varje dag jag ser min vackra grabb i hagen.
Han kommer aldrig flytta från mig, han och jag för alltid. 
Annars har dagen varit lugn.
Jag, André och Kida tog oss en promenix över krönet bort till mamma o pappa som alltid har en massa skoj för sig. =)
På vägen hem var det kapplöpning!
Jovisst, mig är det inte svårt att vinna över just nu, men André börjar få upp rätt bra speed i steget nu 😉
Han och Kida låg en bra bit före mig kan man ju säga =P..
Lilla biffen börjar bygga upp sina muskler (som tynade bort en aning efter olyckan i somras) igen. Men det är långt kvar till vad hon var innan fallet..
Idag skämde jag bort jyckarna med en massa tuggben av olika slag. Tror du dom ville ha dom??
NEJ! Bortskämda ungar.. Vill inte behöva borsta tänderna på dom i onödan, men varför vill dom inte tugga vanliga tugg för?
Jaja, ger väl sig..
Nu är jag ledig EN HEL VECKA igen! Lyx =)
Så första sovande natten nu då, ska jag ladda upp inför en spännande vecka med en massa skoj.
Ha de gott!
